addicted to blondinbella

Satt och såg på TV en stund.. Zappade lite tills jag slutligen fastnade vid ettans tablå och ett program somskulle starta om fem minuter. "Skadestånd" hette programmet. "YES!" tänkte jag, "nu får vi äntligen lära oss lite nyttiga saker, som hur man tjänar miljoner på en människas misstag." Och beskrivningen av programmet gjorde mig inte mindre nyfiken, nästan mot extas. "De tjänar miljoner på andras lidande" Vem vill inte tjäna enorma summor pengar för ingenting, á personen som brände sig på tungan av McDonalds kaffe. Jag vill.
Så jag satte mig att se om jag var ämnad för dessa bedrifter. Så jag tittade och tittade, människor stämde människor på miljoner och människor blev miljoner rikare och fattigare.
Tyvärr var det ingenting av vad jag hade tänkt mig. Människorna som låg bakom stämningarna var människor som tack vare en misslyckad operation fått ett bildäcksstort ärr över magen eller fått se sin fru avlida av felbehandlingar. Oerhört starkt och personligt. Vad jag hade velat se var de där "räckamacke-stämningarna". "bränna-sig-på-tungan" stämningar. Det här var bara jobbigt att se.
Och så satt de där, de äckliga juristerna eller hur de nu vill titulera sig, på sin feta arslen och log och skrattade när de gick igenom dessa fall. Säkert hade de tankarna någon helt annanstans, där de säkert just kollat saldot på banken och tänker syndiga tankar. Bokstavligt talat "den enes död, den andres död", fast inte lika dödgrävarärligt.