the view from the afternoon
Sitter uppe i "hallen" med datorn i mitt knä, ett glas loka på bordet och en chokladboll(negerboll) i handen. Där nere sitter min mor och syster och knåpar en engelskaläxa tills i morgon. Jag gör ingenting. Som vanligt finns det alltid saker man borde göra, i stil med ett arbete om destruktiva sekter.
Shufflar runt lite i media player, nej veoch fasa winamp är inte installerat, och igång går The view from the afternoon. Det är ett bra förstaspår på ett album, men inte minst en bra låt för mörkerkörning. Så jag bläddrar vidare och hittar lite fler sköna myslåtar, bland annat Allt på ett kort av bob hund. Mycket bra val, berömmer jag mig själv. Outsiders av Franz Ferdinand är också en låt jag skulle vilja ha med på min late-night-drivingskiva. Det är inte deras bästa låt, men enkelheten och just det faktum att den inte sätter sig på hjärnan gör den passande.
Ikväll var min far på avslutningsmiddag med kamraterna från sitt gamla jobb. Han såg mycket fram emot det. Vad jag visste skulle det flöda alkohol o dyl med följd att han skulle behöva bli hämtad. Så jag skulle precis samla ihop alla låtar jag ville ha för att få en bra skiva att övningsköra till valdemarsvik med när han öppnar dörren. Han är mycket glad och har ett lustigt inramat kort föreställande hans gamla arbetskamrater utklädda till gubbar och gummor. Han fick också en t-shirt och en musmatta med samma motiv. Fyndigt.
Det blev ingen skiva och lika bra är väl det. Ska bli fint med en dusch nu, och lite tårta.
natti
Shufflar runt lite i media player, nej veoch fasa winamp är inte installerat, och igång går The view from the afternoon. Det är ett bra förstaspår på ett album, men inte minst en bra låt för mörkerkörning. Så jag bläddrar vidare och hittar lite fler sköna myslåtar, bland annat Allt på ett kort av bob hund. Mycket bra val, berömmer jag mig själv. Outsiders av Franz Ferdinand är också en låt jag skulle vilja ha med på min late-night-drivingskiva. Det är inte deras bästa låt, men enkelheten och just det faktum att den inte sätter sig på hjärnan gör den passande.
Ikväll var min far på avslutningsmiddag med kamraterna från sitt gamla jobb. Han såg mycket fram emot det. Vad jag visste skulle det flöda alkohol o dyl med följd att han skulle behöva bli hämtad. Så jag skulle precis samla ihop alla låtar jag ville ha för att få en bra skiva att övningsköra till valdemarsvik med när han öppnar dörren. Han är mycket glad och har ett lustigt inramat kort föreställande hans gamla arbetskamrater utklädda till gubbar och gummor. Han fick också en t-shirt och en musmatta med samma motiv. Fyndigt.
Det blev ingen skiva och lika bra är väl det. Ska bli fint med en dusch nu, och lite tårta.
natti
clark gable
mitt matteprov gick bra
automatic schmuck
Grattis mamma!
barely homosapien
Förut var jag trött. Det har gått över. Ett par koppar kaffe och lite choklad med Kalle gjorde susen. Jag blev jättepigg. Och pepp. Så pigg att jag vädret till trots stack ut och sprang. Och oj vad jag sprang. Jag så pepp att jag till och med listade de tre låtar jag helst skulle vilja dricka och dansa till, jag kallar det min Dricka-och-dansaålaylist.
The Cementary - Architecture in Helsinki
Barely Homosapien - The Hives
Juicebox - The Strokes
Helt klart bra fest där.
När jag sprang där i spåret kände jag mig oerhört harmonisk. Jag var ett med allt. Det var fint.
Ponera att jag när jag sprang upp för den där sista backen,den där man alltid känner mjölksyran i benen, snubblat på något större än en grävling men betydligt mindre och kraftigare än ett rådjur(?!?!). Jag ramlar och känner något mjukt och blött, det ärsvårt att avgöra vad det är i mörker och hällregn. När jag vänder mig om ser jag ett gap. Ett stort gap med stora tänder. Det luktar blöt hund. Björnmamman jag retat upp genom att placera min lekamen mellan henne och hennes unge går till attack. Vadgör jag? Jo, jag klappar mamma björn och kramar henne, jag lägger mig ínte och spelar död eller klättrar upp i ett träd som man i vanliga fall kanske skulle gjort. Det var så jag kände när jag sprang.
Nu är jag blöt så jag ska duscha mig torr. Sen ska jag äta. Mat är bra.
Efter det ska jag göra lite research på två schyssta sekter, Jehovas Vittne och Plymouthbröderna. Blir att kolla upp den schyssta religösa nyandligheten Hare Krishna också. Bra skit.
Så är det ju fotboll också..
Smell ya later
(nu hade jag tänkt lägga upp lite av texten till barely homosapien men... texten verkar vara omöjlig att hitta...)
The Cementary - Architecture in Helsinki
Barely Homosapien - The Hives
Juicebox - The Strokes
Helt klart bra fest där.
När jag sprang där i spåret kände jag mig oerhört harmonisk. Jag var ett med allt. Det var fint.
Ponera att jag när jag sprang upp för den där sista backen,den där man alltid känner mjölksyran i benen, snubblat på något större än en grävling men betydligt mindre och kraftigare än ett rådjur(?!?!). Jag ramlar och känner något mjukt och blött, det ärsvårt att avgöra vad det är i mörker och hällregn. När jag vänder mig om ser jag ett gap. Ett stort gap med stora tänder. Det luktar blöt hund. Björnmamman jag retat upp genom att placera min lekamen mellan henne och hennes unge går till attack. Vadgör jag? Jo, jag klappar mamma björn och kramar henne, jag lägger mig ínte och spelar död eller klättrar upp i ett träd som man i vanliga fall kanske skulle gjort. Det var så jag kände när jag sprang.
Nu är jag blöt så jag ska duscha mig torr. Sen ska jag äta. Mat är bra.
Efter det ska jag göra lite research på två schyssta sekter, Jehovas Vittne och Plymouthbröderna. Blir att kolla upp den schyssta religösa nyandligheten Hare Krishna också. Bra skit.
Så är det ju fotboll också..
Smell ya later
(nu hade jag tänkt lägga upp lite av texten till barely homosapien men... texten verkar vara omöjlig att hitta...)
.
Idag är jag trött. Jag borde inte vara det, men jag är det ändå. Jag sov ju för fan tio timmar i natt! Varför är jag trött då?
direction
Idag skrev vi matteprov. Jag vet inte alls hur det gick, kan inte ens gissa.
glory days to come
Där går han med bestämda steg. Han är ingen fröjd för ögat där han raskt spatserar. Det lyser av rött, grönt, gult och blått fråm fleecejackan under lädervästen. Han slänger en smått svartsjuk blick mot en grupp människor vid bänkarna i mitten av tågväntsalen i Norrköping . Medelålders män med thailändska köpefruar. Äsch, tänker han och går vidare. En kort stund senare kommer han tillbaka, samma bestämda steg. I ena handen har han en tågbiljett, i den andra halvt uppdrucken vodkaflaska. Han rapar.
Medelåldersmännen med köpefruarna försvinner, mannen med fleecejackan och lädervästen sitter kvar. Hans tåg går inte än. Han vänder sig mot en sliten kvinna och visar stolt upp sin biljett. Biljetten till friheten. Han ler malligt och fantiserar om hur det kommer att bli att sova under taket av Linköpings tågväntsal.
Medelåldersmännen med köpefruarna försvinner, mannen med fleecejackan och lädervästen sitter kvar. Hans tåg går inte än. Han vänder sig mot en sliten kvinna och visar stolt upp sin biljett. Biljetten till friheten. Han ler malligt och fantiserar om hur det kommer att bli att sova under taket av Linköpings tågväntsal.
waters of nazareth
Ett bra sätt att börja ett telefonsamtal på;
"Hej det är jag, är det du?"
"Hej det är jag, är det du?"
the shape and the colour
Får man döpa sitt barn till Dave Growl?
ha ha
Just nu är jag bara trött. Det är somdet alltid har varit. Alltid de senaste åren, de år jag gått på gymnasiet.
Man går upp på morgonen, tar en galet snabb dusch, klär på sig och springer till bussen. Bussen kommer fram till skolan och man gåroch köper frukost. Sedan intar man en plats i lektionssalen och bidar sin tid. Ja visst fan bidar man sin tid. Man gör helt enkelt ingenting. Kanske om det är extra tråkigt går man ner och tar en till kopp kaffe. Sen nästa lektion har man eget arbete. Då sätter man sig i kafeterian eller i en datorsal och bidar sin tid.
Detta beteende gjorde att jag verkligen underpresterade i tvåan. Tvåan var svår. Tvåan var en chock.
Det var inte som när alla sa att sjuan skulle bli en chock, eller att åttan skulle bli det svåraste året under skolgången, det var ju faktiskt första gången man fick betyg!! Nian skulle visst också vara ett grymt stressigt och jobbigt år. Nejdå, betygen i grundskolan är ändå inte värda någonting. Varför kämpa för dem? Varför göra sig till och använda ord som "kämpa" för att beskriva nian? Nian var enkel. Det vara bara att glida med, det var lätt.
Sen började ettan, "nu kommer nivån att höjas avsevärt", "det kommer att bli skitsvårt" osv. Det blev inte svårt. Ettan var bara en dålig repetition av nian. Lika enkel och lätt att glida igenom, dessutom var det ju kul att börja en nya skola och träffa nya människor. Nya lärare var också ett plus.
Sen började man tvåan. Samma tjat om att det skulle bli det jobbigaste och svåraste året. Detär som pojken som ropar efter vargen. Inte trodde jag att tvåan skulle bli en utmaning. Det ärju mer en regel än ett undantag att allt tjat om hur svårt nästa år ska bli. Den här gången blev det lite klurigt, och jag var inte beredd alls. Blev tagen med skägget i brevlådan så att säga. Helt plötsligt var man tvungen att hänga med i vad som hände på lektionerna, det var inget man kunde ta ikapp på fem minuter kvällen innan ett prov. Det var allvar kändes det som. Och trean skulle säkert bli lika svår. Men....
Här sitter jag och förbannar att jag inte har några större ambitioner i livet, inget mål jag vill uppnå. Hade jag haft som "delmål" i mitt liv att gå KTH hade jag såklart satsat allt på skolan, men jag bryr mig inte. Jag tar trappan ner och sätter mig i kafeterian med en kopp kaffe och vet att det kommer att ordna sig.
snygging
Eftersom jag blev så besviken på programmet igår så postar jag en bild på en snygg president istället.
Tänk vad många snygga presidenter det finns just nu?!
Tänk vad många snygga presidenter det finns just nu?!
So you did it again
Satt och såg på TV en stund.. Zappade lite tills jag slutligen fastnade vid ettans tablå och ett program somskulle starta om fem minuter. "Skadestånd" hette programmet. "YES!" tänkte jag, "nu får vi äntligen lära oss lite nyttiga saker, som hur man tjänar miljoner på en människas misstag." Och beskrivningen av programmet gjorde mig inte mindre nyfiken, nästan mot extas. "De tjänar miljoner på andras lidande" Vem vill inte tjäna enorma summor pengar för ingenting, á personen som brände sig på tungan av McDonalds kaffe. Jag vill.
Så jag satte mig att se om jag var ämnad för dessa bedrifter. Så jag tittade och tittade, människor stämde människor på miljoner och människor blev miljoner rikare och fattigare.
Tyvärr var det ingenting av vad jag hade tänkt mig. Människorna som låg bakom stämningarna var människor som tack vare en misslyckad operation fått ett bildäcksstort ärr över magen eller fått se sin fru avlida av felbehandlingar. Oerhört starkt och personligt. Vad jag hade velat se var de där "räckamacke-stämningarna". "bränna-sig-på-tungan" stämningar. Det här var bara jobbigt att se.
Och så satt de där, de äckliga juristerna eller hur de nu vill titulera sig, på sin feta arslen och log och skrattade när de gick igenom dessa fall. Säkert hade de tankarna någon helt annanstans, där de säkert just kollat saldot på banken och tänker syndiga tankar. Bokstavligt talat "den enes död, den andres död", fast inte lika dödgrävarärligt.
Så jag satte mig att se om jag var ämnad för dessa bedrifter. Så jag tittade och tittade, människor stämde människor på miljoner och människor blev miljoner rikare och fattigare.
Tyvärr var det ingenting av vad jag hade tänkt mig. Människorna som låg bakom stämningarna var människor som tack vare en misslyckad operation fått ett bildäcksstort ärr över magen eller fått se sin fru avlida av felbehandlingar. Oerhört starkt och personligt. Vad jag hade velat se var de där "räckamacke-stämningarna". "bränna-sig-på-tungan" stämningar. Det här var bara jobbigt att se.
Och så satt de där, de äckliga juristerna eller hur de nu vill titulera sig, på sin feta arslen och log och skrattade när de gick igenom dessa fall. Säkert hade de tankarna någon helt annanstans, där de säkert just kollat saldot på banken och tänker syndiga tankar. Bokstavligt talat "den enes död, den andres död", fast inte lika dödgrävarärligt.
Polythene Pam
Efter EM-kvalet igår zappade vi över till Ettan. Där var det ett program om en savant kille som föddes 3,5 månadet för tidigt och på grund av dålig vård fick för höga doser av syre. Syret gjorde honom blind och förståndshandikappad. Killen kunde knappt göra sig förstådd och hade mycket svårt att räkna till tio, dock så var han en fantastisk pianist. Han kunde sätta sig och spela, bara spela och improvisera in i oändligheten. Häftigt.
Han hade galet bra musiköra och kunde återge ett helt okänt stycke en helt okänd pianist spelade för honom. Hans hörsel var till och med så väl utvecklad att han kunde urskilja varenda ton en orkester spelade samtidigt och sedan återge dem på sitt piano medans han lyssnade.
Det jag tycker mindre om är hur alla forskare undersöker honom, som om han vore en råtta för ett team forskade med visioner om ett botemedel mot cancer. Visst han använder självklart andra centra i hjärnan än "vanliga" människor, men vad är meningen med att undersöka allt det där? Är det att i slutändan kunna påverka vilka delar av hjärnan man ska använda för att sedan utföra praktiska experiment och därmed uppfinna en übermänniska?
Sjukt i såna fall, som i en film.
Han hade galet bra musiköra och kunde återge ett helt okänt stycke en helt okänd pianist spelade för honom. Hans hörsel var till och med så väl utvecklad att han kunde urskilja varenda ton en orkester spelade samtidigt och sedan återge dem på sitt piano medans han lyssnade.
Det jag tycker mindre om är hur alla forskare undersöker honom, som om han vore en råtta för ett team forskade med visioner om ett botemedel mot cancer. Visst han använder självklart andra centra i hjärnan än "vanliga" människor, men vad är meningen med att undersöka allt det där? Är det att i slutändan kunna påverka vilka delar av hjärnan man ska använda för att sedan utföra praktiska experiment och därmed uppfinna en übermänniska?
Sjukt i såna fall, som i en film.
Parallel universe
Ännu en skolvecka till ända. Vad har jag gjort? Ingenting. Förmodligen kommer nästa vecka se likadan ut.
Det är fint.
Nu är det fest
Det är fint.
Nu är det fest
505
Sista skolfotot idag och jag har kort hår typ. Galet känns det. Usch
Den ensamme sjömannens födelsedag
Har jag någonting emot finlandssvenskar? Jag gillar ju Mumintrollet..
Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem, men det gör; jag tror jag
Jag vet inte varför jag har någonting emot finlandssvenskar.
A french love
http://hansiwanbratt.wordpress.com/2007/08/03/sparkad-rektor-leder-plymouthbroderna-skola/#comments
Kjell Blomster, vilken man. Jag kommer att minnas honom som en mycket trevlig rektor, den enda rektor hittills jag haft någon som helst dialog med. Han vet hur man ska handskas med ungdomar, tror jag. Jag vet inte allt om just Kjells förehavanden som gav följden att han blev, på ett fint sätt, avsagd sitt uppdrag som rektor på Nyströmska skolan. Men jag gillade honom.
När jag väntade på 22.10 bussen från Norrköping var han där. De första gångerna hälsade vi bara. Sedan började vi småprata om prioriteringar av studier och det ena ledde till det andra och sedan satt vi där och visade bilder från mobilerna för varandra. Sommarstugor, familj, natur, lite allt möjligt helt enkelt. Mycket trevligt.
En gång när jag inte hunnit äta frukost hemma köpte han en smörgås åt mig i kafeterian, jag ville itne verka för snyltig så jag nöjde mig med den. Han såg då på mig lätt förundrad, varvid han frågade om jag inte ville ha något att dricka. Jag sade att en kaffe vore fint.
Jag minns att han vid någon avslutning hade googlat på något ord och vidare snokat igenom träffarna han fått upp. Vad jag vet så är ioförsig google ett allmänt vedertagen informationssökverktyg, men jag hade inte väntat mig att rektor skulle brukat det så förnuftigt, inte någon med position i en instution för lärande överhuvudtaget för den delen. Jag gissar att jag underskattar många. Min grova generalisering ska inte få den följd att någon lärare ska känna sig kränkt, men det har mycket med intryck att göra. Den där smått förbluffade min som absolut inte borde
finnas i deras ansikten när man googlat fram något av nytta.
Det här blev schysst flum. Kanske är jag kvar i högstadiet ganska mycket när jag skriver det här. Typ vår svensklärare Greger. Jag ser inte honom som någon internetorienterad lärare, hoper med respekt till honom, men ändå. Samma sak gäller flera andra, inklusive dåvarande rektor. Kul, är det.
Vote for Kjell,
Kjell Blomster, vilken man. Jag kommer att minnas honom som en mycket trevlig rektor, den enda rektor hittills jag haft någon som helst dialog med. Han vet hur man ska handskas med ungdomar, tror jag. Jag vet inte allt om just Kjells förehavanden som gav följden att han blev, på ett fint sätt, avsagd sitt uppdrag som rektor på Nyströmska skolan. Men jag gillade honom.
När jag väntade på 22.10 bussen från Norrköping var han där. De första gångerna hälsade vi bara. Sedan började vi småprata om prioriteringar av studier och det ena ledde till det andra och sedan satt vi där och visade bilder från mobilerna för varandra. Sommarstugor, familj, natur, lite allt möjligt helt enkelt. Mycket trevligt.
En gång när jag inte hunnit äta frukost hemma köpte han en smörgås åt mig i kafeterian, jag ville itne verka för snyltig så jag nöjde mig med den. Han såg då på mig lätt förundrad, varvid han frågade om jag inte ville ha något att dricka. Jag sade att en kaffe vore fint.
Jag minns att han vid någon avslutning hade googlat på något ord och vidare snokat igenom träffarna han fått upp. Vad jag vet så är ioförsig google ett allmänt vedertagen informationssökverktyg, men jag hade inte väntat mig att rektor skulle brukat det så förnuftigt, inte någon med position i en instution för lärande överhuvudtaget för den delen. Jag gissar att jag underskattar många. Min grova generalisering ska inte få den följd att någon lärare ska känna sig kränkt, men det har mycket med intryck att göra. Den där smått förbluffade min som absolut inte borde
finnas i deras ansikten när man googlat fram något av nytta.
Det här blev schysst flum. Kanske är jag kvar i högstadiet ganska mycket när jag skriver det här. Typ vår svensklärare Greger. Jag ser inte honom som någon internetorienterad lärare, hoper med respekt till honom, men ändå. Samma sak gäller flera andra, inklusive dåvarande rektor. Kul, är det.
Vote for Kjell,
Phantom
Vi har en hund, en Kinesisk nakenhund. Hon heter Mimmi. Mimmi är ingen naken kinesisk nakenhund, hon är heller ingen Powder Puff som de håriga varianterna kallas, hon är något mitt i mellan. Mimmi har ett tunt lager päls, överlag kan man se hennes hud under. Hon är en ganska ful hund egentligen.
Mimmi är också ganska gammal och rätt så sliten, för Mimmi har genomgått två stora operationer. Operationerna har förändrat henne, tror jag. Numer är inte Mimmi lika skällig, men hon skäller ändå åt allt och alla. En jobbig sak med det är att Mimmis hörsel avsevärt har försämrats de senaste åren. Mimmi ser inte heller så bra, likaså är hennes luktsinne inte på topp. Det gör Mimmi dum i huvudet, utåt sett. Hon beter sig jättekonstig. Trots alla dessa egenskaper saknar Mimmi personlighet, det är lite sorgligt egentligen. Avsaknaden av personlighet är nog Mimmis främsta egenskap.
Nu är Mimmi sjuk. Cancer i munhålan är egentligen inte såå allvarligt. Men med ett dåligt hjärta går en operation itne för sig. Trots allt så är hon vår hund, som alltid funnits där. Det känns sorligt att se henne tvina bort. För varje dag blir tumören i underkäken lite lite större och varje dag kommer hennes tänder att pressas ut lite lite mer av den, tills en dag då hon tappar dem helt.
Jag kommer att sakna henne när hon försvinner.
Give it away
Fy fan vad världen är orättvis. Varför den är det finns det många förklaringar, men min är både mycket personlig och materialistisk. Mer om det i morgon, nu ska jag alldeles strax lägga mig i min säng försöka förtränga den (o)personliga orättvisa delar av min värld visar mig.
