frostbiten
äckligaste jag ätit
paranoid
Long distance drunk
Igår duschade jag. Sedan bäddade jag min säng. Under hela kvällen peppade jag för att lägga mig.
Sen kunde jag inte sova.
Såg lite Californication. Läste lite Illustrerad vetenskap. Slumrade runt tre. Vaknade vid fyra igen. Somnade om vid halv fem. Upp vid sju och jobba. Idag har jag mått som dagen efter, bara lite tröttare och lite mer illamående.
you're gonna say yeah!
hang me up to dry
Skönt att komma igång, tänkte jag.
Joggade upp lite. Hoppsade lite. Kände mig peppad. Sprang femton steg, kände att jag hade spöat Ludmilla Enqvist -93. Femton steg senare såg jag henne gå i mål.
Resten var en pina.
it scares the hell out of me
Spelar Age of Empires II The Conquerors Expansion och lyssnar på Thoughts of a Dying Atheist m. Funderar på att gå och bajsa. Drack precis kaffe och åt en glassbåt. Vad gör du?
damn, it feels so sweet tonight
Till lunch skämde jag bort mig, torsdagen till ära, med stekt falukorv på finaste skivor bröd. Då jag snarare är gourmand än gourmet kändes det som att en promenad på maten kunda vara på sin plats. Jag tog på mig min jacka och gick ner mot viken.
Jag stannade vid båtplatsen där jag, Viktor och Markus tog årets första dopp någon gång i april i nian. Funderade lite över det och tyckte det var lite synd att mobilen jag hade då blev stulen. Hade en fin video på själva doppet i den. Jävla busschaufförer som inte håller reda på saker och ting.
Sedan tog jag upp körkortet och granskade det en stund. Jag har alltid förknippat själva körkortet med mina föräldrar, i och med det också med att vara förälder. Det är nog så att de enda körkort jag sett innan jag själv fick mitt är just mina föräldrars, eller möjligen andras föräldrars. Kontrasten "förälder"- kille i nian kändes så stor att jag fick koncentrera mig för att kväva impulsen att kasta körkortet och ta ett dopp á la nian.
Ändock känns det fan så mycket bättre med ett riktigt körkort än med passet och pappret.
the fatville treaty
Buss 459.
Så fort jag intagit min plats på bussen händer någonting med mig. Jag blir slö, mina tankar flyger och jag får svårt att koncentrera mig på någonting. Mitt tillstånd kan i det närmaste liknas vid dvala. Musik i mina öron, The Postal Service - This place is a prison, bra låt som tyvärr inte gör saker bättre. Buss 459 suger likt en vampyr livet ur min kropp.
Jag går av bussen och försöker skaka av mig bussdvalan. Jag kommer att vara seg och inte vid fullt medvetande än på någon timma. Allt jag planerat och peppat för tidigare är nu bortglömt.
yes I've seen you there, you know I couldn't i help but stare
Min lördag började i framsätet på en bil vid Slottsgatan.
MIn lördag fortsatte över en ca tre meter hög grind.
Buss hem.
Sängen.
Kliva upp.
Bestämma sig för att inte svika ölen trots att han kvällen innan inte var min vän.
Duscha.
Äta barnkalasmat och peta småbarn i magen.
Klä sig i en halloweenmask och skrämma ovan nämnda barn till gråt och kiss i byxan.
Buss till Henrik.
Få vin.
Åka till Norrköping.
Ha trevligt.
Åka hem.
Se på film med Pontus.
Somna från film.
Vakna, äntligen söndag.
Se färdigt film.
Göra mackor.
Se på ny film.
Duschen.
Torka bort text i bläck från bröstet.
Spela Pokémon.
Lyssna på musik.
Gå en promenad och prata i telefon någon/några timmar.
Bajsa.
Sova.
Äntligen måndag.
I hate this part
När jag gick mot bussen i eftermiddags tänkte jag att lite radio skulle kunna vara på sin plats. Det var cirkus Kiev på p3, de hann med en sketch och sedan var det musik. Låten som gick igång fick mig genast att rysa, men inte av välbehag direkt. Det var en sådan låt man dör lite av någonstans när man hör den. Någon del av själen dör och kommer aldrig att kunna ersättas.
Jag märkte att jag frös och skakade, det hade jag inte gjort nyss. Sekunden senare svettades jag. Jag satte mig ner på huk till synes förlamad. När låten sedan tagit slut började mina sinnen sakta komma tillbaka. Jag stängde av radion.
Jag hoppas att jag aldrig mer behöver höra I hate this part med Pussycat dolls.
älskar fan att åka, men jag hatar ett farväl
"Jag ska jobba kvar som timanställd hos pappa och på willys tills någon kastar ett jobb på mig."
Idag började jag på det jobbet.
Tänkte ta bilen och åka in till Norrköping, hämta upp Pontus och ett par snippor i Smedby, åka vidare till Hugo, se Markus Krunegård och sen ta bilden hem igen. Men klart att mor min får panik på alla rubriker om snöoväder och blixthalka så att jag inte fick låna bilen. Sugit va
Pappa ville bjuda på päronkonjak för att det skulle kännas lite bättre, men jag avböjde. Jag gick istället in på mitt rum, satte mig i långkalsonger och drack en folköl istället. Det var gott.
Pontus kommer med bussen, då blir det mer folköl och sen High Chaparall.
I morgon jobbar jag till tolv men får betalt för hela dagen hehe. Sjuk fest det ska bli sen på kvällen dååå!
en vän med en bil
I tisdags..
På kvällen hämtade jag upp Kalle och Simon i Söderköping. Vi köpte folköl och åkte hem till mig. Där blev det biljard, vinyler, öl, chips och kort. Pontus kom förbi en sväng. Han skulle tagit med sig en 92a, men hon åkte hem. Lite tråkigt.Vi spelade Neger och President.
Pontus var på dåligt humör, förmodligen för att hans dejt gått dåligt. Så han gick hem tidigt. Vid tolv åkte Kalle och Simon hem. Jag satt kvar i uthuset och lyssnade på skivor ett par timmar till. Jag älskar mitt uthus.
I måndags..
Kom hem och tog det lugnt. Gick och lade mig tidigt, somnade redan runt tolv! Blev väckt 00.48 av någon från Göteborg, 031240898. Jag återger samtalet:
- Aa, det är Martin..
- Eh, jaha. Ehm eh, är det du som är StorPelle på e-kontakt?
- Nej.
- Eh, jaha. Hejdå då-
Kul att mitt nummer är på vift.
